Jag tror jag såg en varg från bussfönstret häromdan. Mellan Nyköping och Stockholm. Den stod där, ståtlig på fältet vid skogskanten, när vi for förbi. I ett par korta sekunder var den i mitt synfält.
En varg.
Kanske fanns där fler. Men jag är ganska säker på att det var en varg jag såg.
Det påminde mig om en händelse från när jag var liten. Jag minns inte alla detaljer, men nästan.
Jag och några av mina bröder åker bil med farfar. Var vi hade varit minns jag inte, men vi är nu på väg hem. Vi åker förbi fält och skogar, små byar och kyrkor, och farfar berättar historier om platserna vi åker förbi. Snart ser vi rådjur, och farfar utlyser en tävling: 5 kronor om man ser ett rådjur! Äldsta brodern är först. Sen nästa. Och nästa. Jag spanar och spanar, men ser bara trädstammar och böljande gräs. Äldsta brodern ser några rådjur till och mitt mod sjunker. Jag hinner ju aldrig först. Försiktigt armbågar han mig i sidan och nickar ut mot ett fält till vänster. Jag stirrar ut, men ser ingenting, tittar oförstående på honom som fortsätter att nicka ut mot fältet. Till slut ser jag det: flera vita små rådjurssvansar som sticker upp ur gräset. Men då är det för sent; mina andra bröder har redan fått syn på dem. Jag ger upp och lutar mg tillbaka i sätet. Då och då glider min blick ut mot skogen och fälten utanför, men jag bryr mig inte om vad jag ser. Vi är snart hemma. Då, när jag gett upp och ofokuserat tittar ut genom fönstret fångar min blick ett rådjur. I bråkdelen av en sekund ser jag den, hoppandes mellan träden.
- Där! ropar jag och flyger upp och pekar. Jag såg ett, där, i skogen!
Men vi åker förbi så snabbt att ingen annan hinner se det. Så de tror inte på mig. Det räknas inte. Ingen femkrona. Men jag är helt säker på att det var ett rådjur jag såg. Jag minns fortfarande idag hur det rörde sig mellan träden. När vi till slut kommer hem är jag ledsen. Inte bara får jag ingen femma av farfar, men ingen tror på mig, och mina älskade bröder retar mig för att försöka luras. Då är det tur att jag har en snäll och förstående pappa som lyfter upp mig i famnen och viskar att han minsann tror på mig och att han nog har en femma liggandes i plånboken.
