Homonymer är jobbiga. Homografer kan också vara det, när ordet är skrivet.
En flicka på tunnelbanan tittade lite i sin pappas Metro.
Banan Stureplan, sa hon.
Banan Stureplan.
Banan Stureplan...
Ligger betoningen på den första eller andra vokalen?
Är det en banan? Eller handlar det kanske om T-banan?
Banan Stureplan.
Jag säger som flickan på tunnelbanan; det är roligast om det rimmar.
